Mer i detalj kommer du i denna presentation att lära dig mer om:

• Basfakta om hur minnet är uppbyggt och fungerar hos den friska hjärnan: Konsekvenser av naturligt åldrande, minnesprocessen, olika typer av minnen (sensoriskt minne, korttidsminne, långtidsminne, arbetsminne, prospektivt minne) och vilka strukturer som ansvarar för olika minnesfunktioner
• Vilka konsekvenser olika typer av hjärnskador har på minnesförmågan
• Vilka aktivitetsbegränsningar individer med nedsatt minnesfunktion ofta drabbas av
• Inlärning av vanor och rutiner och vilka hjärnstrukturer som ansvarar för detta
• Hur minneshjälpmedel kan förbättra vardagligt fungerande och för vilka minnesnedsättningar detta fungerar
• Utvecklad inkodning – olika tekniker för ökad förmåga att lagra information såsom: Errorless Learning, Spaced Retreival, Vanishing Cues, Self talk, Self cuing och Visualisering

Du hittar presentationen Minnesnedsättning vid förvärvad hjärnskada här:

Minnesnedsattning-vid-hjarnskada.pdf

Vid spegelterapi för övre extremitet sitter patienten vid en spegel som placerats så att patienten kan se sin friska hand, arm och axel i spegeln. Den afficierade armen placeras på bordet bakom spegeln. Behandlingen består i att patienten repetitivt utför arm/handrörelser som innefattar kraftgrepp och precisionsgrepp. Genom att patienten hela tiden tittar in i spegeln luras hjärnan att tro att det är den afficierade armen som gör rörelserna. När det är möjligt kan behandlaren passivt göra rörelserna med patientens afficierade arm, samtidigt som patienten gör rörelserna med sin friska.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid stroke 2018 rekommenderas nu spegelterapi för patienter med måttligt till gravt nedsatt motorik i arm och hand efter stroke (1).

Spegelterapi bedöms i dagsläget ha en medelhög evidensgrad avseende att resultera i signifikant bättre återkomst av motorisk funktion i övre och nedre extremitet och i förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet, jämfört med andra behandlingsmetoder för måttligt till gravt nedsatt motorik efter stroke (2-4).

1. http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/2018-3-11-kunskapsunderlag.pdf
2. Pérez-Cruzadi et al. Systematic review of mirror therapy compared with conventional rehabilitation in upper extremity function in stroke survivors. Australian Occupational Therapy Journal. 2017:64,91-112
3. Zeng, W et al. Mirror therapy for motor function of the upper extremity in patients with stroke: A meta-analysis. J Rehabil Med. 2018;50:8-15
4.  Thieme, H et al. Mirror therapy for improving motor function after stroke. Cochrane Library. 2018

Vill ni veta mer om spegelterapi och se ett exempel på behandlingsupplägg kan ni klicka på bifogade filerna nedan:

Spegelterapi. information.pdf

Spegelterapi.traningsprogram.pdf

Lär dig mer om:

• Instrument som utreder delaktighet och utförande av aktivitet (OCAIRS-S, Min mening, IAM, ADL-taxonomin, COPM)
• Instrument som utreder kognitiva strategier för informationsbearbetning vid aktivitetsutförande (PRPP)
• Instrument som utreder färdigheter i aktivitet (AMPS, AWP, Ad-AHA, ACIS)

Presentationen Arbetsterapeutisk utredning av aktivitetsutförande efter förvärvad hjärnskada kan du ladda ner här:
Bedomning-av-aktivitetsutforande.pdf

Forskning visar att det finns flera metoder som kan förbättra de vardagliga besvär synfältsbortfall ofta resulterar i, såsom nedsatt avsökningsförmåga och svårigheter med läsning. Behandlingarna inriktar sig dels på ögonmotorisk träning, dels på avsökningsträning och lästräning.

På Danderyds Universitetssjukhus Rehabiliteringsmedicinska klinik använder vi ett flertal metoder för effektiv ögonmotorik-, avsöknings- och lästräning. I presentationen nedan kan ni lära er mer både om olika typer av synfältsbortfall och specifik utrustning vi använder oss av i vår rehabilitering av synfältsbortfall (såsom BLI VARSE, Dynavision och RehaCom)

Synrehabilitering.synfaltsbortfall.210903.pdf

Huvudsyftet med föreliggande avhandling var att utvärdera effekten av två olika former av uppmärksamhetsträning, Attention Process Training (APT) och Aktivitetsbaserad uppmärksamhetsträning (ABAT) på aktivitetsförmåga och upplevd arbetsförmåga i det subakuta (4–12 månader) skedet efter stroke eller traumatisk hjärnskada. Utvärdering skedde på aktivitets- och delaktighetsnivå vid tre mättillfällen; inom två veckor före påbörjad träning, upp till två veckor efter avslutad träning och tre månader efter genomförd eftertestning. 

Studie I: För att kunna utvärdera effekten av uppmärksamhetsträning på faktiskt aktivitetsutförande beskriver den första delen av denna avhandling utvecklandet av en uppmärksamhetskrävande utvärderingsaktivitet (Registreringsuppgiften, AdRT) att använda tillsammans med bedömningsinstrumentet AWP vid kommande interventionsstudie. Referensvärden för normalt utförande samlades in av 47 arbetsföra individer och länkades till AWPs skattningsnivåer. Därefter jämfördes den arbetsföra gruppens utförande med prestationen hos 65 patienter med fastställt nedsatt uppmärksamhetsförmåga till följd av förvärvad hjärnskada. Analysen visade att AdRT hade god förmåga att diskriminera mellan individer med och utan känd uppmärksamhetsnedsättning. 

Studie II: Den andra delen av denna avhandling beskriver genomförandet av en randomiserad kontrollerad studie vid en större rehabiliteringsklinik. 51 patienter med förvärvad hjärnskada erhöll tjugo timmar uppmärksamhetsträning med antingen APT eller ABAT. APT är ett träningsprogram med god evidens avseende effekt på funktionsnivå och självupplevd förbättring i vardagen men där effekten är mindre utforskad på faktiskt aktivitetsutförande. Aktivitetsbaserad uppmärksamhetsträning fokuserar på träning i kognitivt krävande aktiviteter och användning av strategier för optimerat aktivitetsutförande. Träning i kognitivt krävande aktiviteter har tidigare visat effekt både på kognitiv funktion och utförande i aktiviteter i vardagen. 

Ingen skillnad i behandlingseffekt sågs mellan APT och ABAT på instrumenten WAI, RSAB och COPM; båda grupperna uppvisade likvärdig förbättring på dessa utvärderingsmått. Gruppen som erhöll APT presterade däremot bättre än ABAT gruppen på flertalet AWP processfärdigheter, en skillnad som var mest framträdande vid den uppföljande testningen tre månader efter avslutad behandling. APT gruppen skattade vid denna testning även sin arbetsförmåga som förbättrad jämfört med tre månader tidigare, en förbättring som inte sågs i gruppen som erhållit ABAT. 

Sammanfattningsvis visade sig AdRT känslig för förekomst av nedsatt uppmärksamhet och visade sig även ha förmåga att fånga förändrad funktionsförmåga över tid. Inom ramen för ett interdisciplinärt rehabiliteringsprogram förefaller träning med APT vara en mer effektiv metod än ABAT i att förbättra utförande i kognitivt krävande aktiviteter. Denna studie visar att det är möjligt att utvärdera effekt av kognitiv träning på aktivitetsnivå om använd utvärderingsaktivitet är känslig för förändrad förmåga i den funktion som tränats. Studien visar också på vikten av att utvärdering inte bara sker direkt efter avslutad intervention utan även på länge sikt för att se om uppnådd effekt kvarstår.

Avhandlingen i dess helhet hittar ni här:  
Evaluation-of-attention-training-after-acquired-brain-injury-–-an-occupational-perspective.pdf

Background and purpose: The purpose of our study was to develop a Structured Work Task application for the Assessment of Work Performance for patients with attention deficits.

Material and methods We developed a computer-based registration task titled the Attention-demanding Registration Task. It had a structured administrative procedure with additional scoring regarding time and accuracy, also linked to the original scoring of the Assessment of Work Performance. We evaluated the Attention-demanding Registration Task for content validity. Furthermore, we investigated it concerning sensitivity and specificity in patients with attention deficits due to acquired brain injury (n = 65) against a comparison group of healthy people.

Results: Our investigation on content validity using the Assessment of Work Characteristics confirmed that the Attention-demanding Registration Task sets high demands on process skills, especially on energy, temporal organization, and adaptation. The Attention-demanding Registration Task showed high sensitivity and specificity in differing between patients with attention deficits and a healthy working group; nine out of ten participants were placed in the correct group.

You find the article here:
Registreringsuppgiften-The-Attention-demanding-Registration-Task.pdf

Kan man då med rehabiliteringsinsatser påverka hjärnans återhämtning efter en skada? Ja, det kan man visar forskning, men det krävs intensiv träning (tänk två timmars träning alternativt minst 100 repetitioner per dag) av en nedsatt förmåga för att den ska förbättras mer än som automatiskt sker av spontanläkningen.

Ofta krävs därför, åtminstone initialt, kompensatoriska åtgärder för att aktiviteter ska gå att utföra på det sätt patienten önskar och behöver. Det finns dessvärre en risk med detta, och det är här begreppet ”learned non use” kommer in. Risken är nämligen ganska stor att patienten fortsätter med dessa kompensatoriska åtgärder även när de inte längre behövs i samma grad.

Detta är en fallgrop som är lätt att hamna i. Därför bör vi, oavsett vilken åtgärd vi väljer för att hantera glappet mellan patientens faktiska förmåga och aktivitetens krav, alltid verka för att patienten använder all sin faktiska förmåga och bara kompenserar för det som fattas. Först då sätter vi in åtgärder enbart för den förmåga patienten saknar och undviker samtidigt att stimulera patienten till ett ”learned non use”-beteende.

Detta rehabiliterings-tankesätt försöker jag visualisera i min modell ovan.

Under åren har jag arbetat mycket med materialet, både kliniskt och inom ramen för min forskning. Gradvis kom en användarguide att skapas för att hjälpa kollegor att lära sig behandlingen.  Användarguiden baseras dels på den manual som hör till APT-materialet, hur materialet använts i forskningssammanhang och min egen erfarenhet som klinisk utövare. I användarguiden finns information om teoretisk bakgrund, målgrupp för behandlingen, bedömning med APT-testet och behandling med APT-materialet. Även om man inte har behandlingsmaterialet på sin rehabiliteringsklinik kan man till viss del anamma grundmetodiken från APT ihop med andra träningsuppgifter. 

Användarguiden hittar du här: 
Anvandarguide.APTmaterialet.pdf

• visuella perceptuella funktioner (visuell perception, visuospatial perception, visuospatial konstruktion)
• arbetsterapeutisk utredning av visuell/visuospatial perception
• färdigheter som kräver perceptuell funktion
• evidens för perceptuella interventioner efter förvärvad hjärnskada
• hur man kan tänka när man ska välja arbetsterapeutisk intervention

Ladda ner presentation här: 
Visuospatial-perception-efter-hjarnskada.pdf